Kermit100

Häromdagen läste jag i Katjas blogg (som jag längkat till härifrån) om nostalgi, jag skrattade så att jag grät. Och har sedandess roat mig med att drömma tillbaka lite i tiden då man var ung, dum och fullständigt galen.
Mycket har man gjort och varit med om, men det är väldigt lite som jag ångrar, kan faktiskt inte komma på någonting alls, men självklart så finns där säkert något i mitt förflutna som jag skulle vilja dra ett streck över men jag har bara valt att förtränga det!!!!!!!!!!
Ja det var full rulle för jämnan på den tiden innan man hade barn, många var de dagar som man var så bakis att man inte visste vad man hette, och det hände mer än en gång att jag åkte till jobbet direkt från krogen och sov ett par timmar i personalrummet innan det var dags att jobba. Och många är de stackars brustna och krossade hjärtan man lämnat bakom sig. Så många män, sååååå lite tid.
Och ständigt detta sökande efter spänning, kickar och sig själv. Vem är jag, vad vill jag och varför?????? Aldrig stanna upp utan ständigt vidare.
Men så träffade jag Nicke, mannen i mitt liv och helt plötsligt blev det ordning och reda och jag visste med ens vad jag ville och såg helt plötsligt en mening med allting, många var det nog som gett upp hoppet förlänge sedan.
Men som sagt nu blåser det andra vindar och man är en lycklig och harmonisk småbarns mamma.

Och idag har jag jobbat, vid 06.00 i morse när jag for så var det INTE varmt ute utan det var höst i luften. Och det blev aldrig någon riktig värme idag över huvud taget. Solen sken och det var fint väder men hösten höll ett järngrepp om luften. Men det hindrade inte oss från att fara till Maarit efter att jag jobbat klart och ha lite fika med oss till lekparken och ungarna badade tills de skallrade tänder, ja inte för att Gry har så mycket till tänder att skallra med..........