Kermit100

Nu är ommöbleringen av våra rum klara och barnen är något förvirrade när de letar efter mamma och pappa om natten, men de ska nog lära sig att hitta oss snart.
Ungarna har alltså fått det stora sovrummet till lekrum, fast det känns inte så jätte stort längre nu när de har alla sina leksaler där, rummet krympte avsevärt. Och sover gör de tillsammans i det lilla sovrummet, och det verkar de tycka är jätte mysigt och nattningen är just nu en fröjd, hoppas att det håller i sig. Och jag och Nicke har fått ett eget "vuxen rum"....VARNING VARNING.....KAN BLI BEBIS.....KAN BLI BEBIS, ja det har man ju sett förr att det kan bli när man får lite vuxentid, men vi gör så gott vi kan för att undvika det ;)

Och idag har man varit och gästspelat lite på jobbet, alltid skönt att komma dit och vila upp sig lite.
Har jobbat ihop med 2 mycket unga flickor som just tagit studenten, och då inte från vårdlinjen utan de hade båda halkat in på ett bananskal i vården.. Med andra ord helt outbildade och sa jag mycket unga!!!! Visserligen väldigt trevliga och rara men de var mer intresserade av att prata om vad som skulle hända ikväll och vad som hänt igår kväll än att faktiskt ta väl hand om de sjuka patienter som vi faktiskt var där för. De tyckte nog att jag var lite jobbig som var "petig" med allt. Jag är inte typen som bäddar över en blodfläck i sängen utan jag byter lakanet, vilket kan innebära en heldel merjobb. Och jag är heller inte typen som rusar in till en patient och sliter och drar och försöker få allt så snabbt gjort som möjligt, utan jag tar mig tid att prata och lyssna till vad patienten vill och försöker mötesgå deras önskemål. Och det kan också innebära en hel del mer jobb. Men jag tänker som så, jag är där för patienternas skull, och inte för att sitta och fika och prata strunt.

Emil har gjort ett riktigt Emil i Lönneberga hyss idag. Jag och Nicke står i köket och diskuterar ett ev. husköp när vi hör hur Gry blir argare och argare. När vi tittar in i vardagsrummet så har Emil skruvat korken till sin nappflaska och står och häller Proviva rakt över huvudet på sin lillasyster!!!!!! Jag blev skogstokig ja kanske lite onödigt arg kan jag tycka såhär i efterhand, för det var ju lite småkul. Men man kan ju samtidigt inte börja skratta när han gör så för vad skulle det ge för signaler.

Huset vi diskuterade var verkligen ett hus i våran smak, villa med 7 rok och tomt mot skogen, i strålande skick för att bara flytta in beläget i Morgongåva, pris 1 100 000 kr. Och vi vet att skulle vi gå och titta på det så skulle vi köpa det, vi bolla fram och tillbaka...för och nack delar....vill, vill inte...ja, nej.....Vad vill vi, var vill vi bo och hur vill vi bo. Det är ett stort steg att flytta ut dit.....Och vi bestämde.......att vi gör det inte.........Sen kan man ju fråga sig om vi gör rätt eller fel, men i nu läget så känns det som om vi faktiskt vill bo kvar här vart vi bor. Tror nog att min mamma och pappa kan komma att bli ganska besvikna över vårat beslut. Men det måste kännas helt hundra innan vi tar ett så stort steg. Och vi vet ju igentligen redan i vilket hus vi vill bo om vi ska bo i Morgongåva, och för tillfället är det inte till salu. Men när/om det blir det ja då är vi redo för landsbyggden, men det är just bara det huset vi vill ha har vi kommit fram till. Och där finns ju de bästa grannarna!

Nä nu är det bara hopp i säng som står kvar på dagsordningen, för i morgon väntar det en ny arbetsdag för mig. Ja det är märkligt det där, de få dagar som jag skulle kunna ha en möjlighet till lite sovmorgon och andrum väljer jag att gå och jobba. Men samtidigt så är de extra pengarna ganska trevligt att ha.....Med tanke på att jag faktiskt roade mig med att shopa kläder till MIG för 2000 kr bara sådär härom dagen....ja då är det bara att gå till jobbet och knega i hop lite stålar annars får man inte shopa loss sådär. Men jag tyckte att en så fantastisk kvinna som jag faktiskt var värd att uppdatera garderoben.