Kermit100

Idag var det fullt av grönt tjockt snor i båda barnens näsor, ja tur det var där och ingen annanstans.......
De hade ingen feber men jag bestämde att Emil skulle få vara hemma från dagis idag. Han var ju förståss inte riktigt nöjd med det beslutet.
Eftersom han aldrig stannat hemma från dagis p.g.a sjukdom tidigare så trodde ju han till en början att han var hemma föe att vi skulle hitta på något skoj, så ideligen frågade han vad vi skulle göra, ska vi till Solvei (öppnis), kommer Maarit, ska vi till kyrkis???????
När jag försökte förklara för honom att vi inte skulle någonstans, att han var hemma för att han var sjuk. Så såg han fundersam ut ett tag och sen la han huvudet på sne och sa: Mamma jag mår bra!
Ja så i morgon blir det nog dagis igen.
Men han har varit rätt nöjd med att vara hemma i alla fall, han har sett ca 100 gånger på Bärgarn och spökljuset och femtielva gånger på hela filmen Bilar, ja hela filmen är väl att ta i han har sina favorit scener han ska se och där i mellan gör han annat, men nåde den som stänger av filmen.

Och Gry älskar också att kolla på Bilar, den är säkert jätte kul. Jag är den enda i familjen som inte hunnit med att se den. Och det är ju lite mysko för det är ju verkligen en Nina film, men andra ord en film för mig!!!!!
Ja för får jag välja så ser jag hellst barnfilm, två av mina absoluta favvo filmer är just Shrek och Ice age, man skrattar ju ihjäl sig. 
Visst händer det att jag tittar på andra filmer också och då finns typ Ammelie från Montmarte, Realaty bites och Döda poeters sällskap på favvo listan, och självklart en klassiker som Dirty danceing.
Ingenting i världen skulle få mig att se en skräckfilm, jag avskyr att bli skrämd. Men så är jag ju också det mest mörkrädda som gått i ett par skor, ja t.o.m Nasse är modig jämfört med mig.......Det kan vi ju tacka det där puckot som blev kallad yxmannen i Vallentuna. Efter att blivit jagad av honom kunde jag inte sova överhuvud taget på flera veckor, och Maarit var tvungen att dras med mig dagarna i ända för att jag inte vågade vara ensam. Innan det hände så var jag inte mörkrädd, och jag var väl kanske 13 år när det inträffa. Så med åren har man ju lärt sig att leva med sin rädsla för mörkret och idioter!
Fast det värsta var nog när jag skulle göra en polisanmälan och inte blev trodd, så där ute fanns och finns väl ännu en galen människa som roar sig med att kläut sig i svarta kläder och ha en svart mask för ansiktet och jaga ungdommar som är ute sent med yxa!