Kermit100

Det var inga som hellst problem att lämna Gry i morse, hon gav mig en puss och en kram och vinkade glatt och följde med de andra barnen ut på gården.
Och kvar blev jag där alldeles ensam!!!!!!! Jaha och vad skulle jag ta och hitta på nu då? Jo jag kunde ju gå raka vägen hem och lägga mig i sängen och dra täcket över huvudet och sova tills det var dags att hämta barnen, men nä det känndes som lite slöseri på tid. Och vad skulle inte passa bättre än en lång rask promenad efter denna äta-så-mycket-du-orkat-och-järna-allt-du-kommer-över december månad? Sagt och gjort och det blev 1½ mil innan jag var hemma igen, jätte skönt. Ja december har ju satt sina spår och vågen morrar lite, men jag väljer att strunta i det och tycker att det var värt det och gott var det med.

När jag kom hem så känndes det så tyst och konstigt, och i stället för att njuta av tystnaden så känner jag för att lyssna på massor av musik...och högt! Och förvånar mig själv med att inte sätta på KENT utan slår på radion och rattar in Rock klassiker. Och tänk att lite bra musik kan få en på så bra humör och bara vilja studsa runt, grannarna måste tro att jag blivit galen. Hackade rovor till kvällens soppa sjungandes och dansandes till Alice Cooper, Scorpions, Ozzy, Ramones. Och i duchen sjöng jag glatt med till Sex Pistols och Ebba Grön och ja vad kan jag säga musiken gör mig glad. Och den får mig inte bara glad utan får mig glatt att minnas massor från min vilda ungdom (oj nu lät jag sådär gammal igen trotta att jag bara är 22....lovar!) Konserter, festivaler, rockklubbar, mängder av öl, klänningar av skin och byxor av lack. Nä jag längtar inte på något sätt tillbaka till den tiden men jag älskar att se tillbaka och minnas alla knäppa och galna saker man faktiskt gjort. Och att man faktiskt överlevde!!!!!!

Och det är inte bara den tiden jag tittat tillbaka på idag. När jag var ute och gick där helt solo utan vagn och utan barn så fick det mig givetvis att se tillbaka på de åren som varit. Från att jag fick veta att jag var gravid till idag då båda barnen är så stora och går på dagis och jag ska tillbaka till arbetslivet. Ja jag minns det med glädje och med facit i hand så tog jag verkligen tillvara på tiden jag hade dom hemma. Känns lite konstigt och vemodigt att någon annan ska få tillbringa dagarna med dom och få uppleva allt de gör medans jag ska gå till jobbet.
Ja jag går snart in i en ny fas i mitt liv och det ska bli spännande och se hur det blir.
Men först ska jag njuta av att faktiskt ha fått mig lite egen tid då inskolningen går så bra.