Kaos i köket.
Ja inte blev eftermiddagen ett dugg bättre än förmiddagen nä fullt kaos utbröt och här sitter jag nu och undrar vad fan som hände!!!!!!!
Hemmet förfaller med en rasande fart då man är inne med två naturkatastrofer, och hur jag än försökt plocka undan under dagen så hinner jag inte i kapp. Insåg att det var bara att ta itu med köket och det växande berget på diskbänken trotts att barnen var högt och lågt och vägrade vara någonannanstans än i mitt knä. Insåg att det skulle ju inte bli busenkelt, men det här blev ju löjligt. Ja för det känns som om köket faktiskt står i ruiner nu.
Började att plocka ut den rena disken och genast så hade jag Gry halvvägs inne i maskin rivandes runt, när jag för 10:e gången lyfter bort henne känner jag att temperamentet puttrar, och när Emil kommer och ska hjälpa sin lillasyster känner jag att nu är det nog och jag ska bara snabbt ställa ifrån mig bestick korgen på diskbänken och så ska jag ta mig ett snack med barnen och förvisa dom ur köket. Men i farten hinner jag riva ner ett par smuttsiga tallrikar från diskbänken som stod kvar sen frukosten med gamla gröt och mjölkrester i som skvätter ner både mig och köket...... MEN VA FAAAAN skriker jag bara rakt ut, ungarna studsar i rena förskräckelsen och jag skriker åt dom att gå ut ur köket, riktigt jävla arg är jag nu med gammal sur mjölk droppandes från mig. Barnen går lite tjurandes in i lekrummet, och jag kan torka upp i köket och fortsätta med disken givetvis ilsket muttrandes. Och det tar inte många sekunder tills att ungarna är i luven på varandra inne i lekrummet. Och där står jag i köket med en hög med tallrikar i vardera hand, djupa i den ena och flata i den andra. Samtidigt som jag ryter till barnen att nu får de sluta bråka så råkar ju jag smälla i de djupa tallrikarna i de flata varav en tallrik går i en miljard bitar, och det gör mig förståss bara ännu argare. Ställer ifrån mig tallrikarna och ska smälla igen skåpluckan, men råkar ta i fel lucka och försöka stänga den åt fel håll.Vilket slutar med att jag sliter lös hela skåpluckan och den flyger genom köket......Gissa om att jag kom av mig i min ilska och bara står där och gapar....Va fan var det som hände?
Tack och lov hade ungarna gått ut ur köket och slapp se hur jag demolerar vårat kök.
Jag blir helt förtvivlad och ringer till Nicke (precis som om han skulle kunna göra något från jobbet) och bara storbölar the ugly gry och bekänner för honom vad jag gjort och vilken jävla galning han lever ihop med.
När jag sansat mig lite och torkat tårarna dyker Emil och Gry upp och Emil frågar förvånat vaifrån den luckan kommit.....Ja de verkar ju lyckligt ovetande om vilken galning till mamma de har........
Fan det kommer att kosta många pengar det här, för skåpet är alldeles trasigt på insidan, Hulken släng dig i väggen.
Ja jag har ju alltid sagt att mitt temperament kommer att stå mig dyrt.....................
Hemmet förfaller med en rasande fart då man är inne med två naturkatastrofer, och hur jag än försökt plocka undan under dagen så hinner jag inte i kapp. Insåg att det var bara att ta itu med köket och det växande berget på diskbänken trotts att barnen var högt och lågt och vägrade vara någonannanstans än i mitt knä. Insåg att det skulle ju inte bli busenkelt, men det här blev ju löjligt. Ja för det känns som om köket faktiskt står i ruiner nu.
Började att plocka ut den rena disken och genast så hade jag Gry halvvägs inne i maskin rivandes runt, när jag för 10:e gången lyfter bort henne känner jag att temperamentet puttrar, och när Emil kommer och ska hjälpa sin lillasyster känner jag att nu är det nog och jag ska bara snabbt ställa ifrån mig bestick korgen på diskbänken och så ska jag ta mig ett snack med barnen och förvisa dom ur köket. Men i farten hinner jag riva ner ett par smuttsiga tallrikar från diskbänken som stod kvar sen frukosten med gamla gröt och mjölkrester i som skvätter ner både mig och köket...... MEN VA FAAAAN skriker jag bara rakt ut, ungarna studsar i rena förskräckelsen och jag skriker åt dom att gå ut ur köket, riktigt jävla arg är jag nu med gammal sur mjölk droppandes från mig. Barnen går lite tjurandes in i lekrummet, och jag kan torka upp i köket och fortsätta med disken givetvis ilsket muttrandes. Och det tar inte många sekunder tills att ungarna är i luven på varandra inne i lekrummet. Och där står jag i köket med en hög med tallrikar i vardera hand, djupa i den ena och flata i den andra. Samtidigt som jag ryter till barnen att nu får de sluta bråka så råkar ju jag smälla i de djupa tallrikarna i de flata varav en tallrik går i en miljard bitar, och det gör mig förståss bara ännu argare. Ställer ifrån mig tallrikarna och ska smälla igen skåpluckan, men råkar ta i fel lucka och försöka stänga den åt fel håll.Vilket slutar med att jag sliter lös hela skåpluckan och den flyger genom köket......Gissa om att jag kom av mig i min ilska och bara står där och gapar....Va fan var det som hände?
Tack och lov hade ungarna gått ut ur köket och slapp se hur jag demolerar vårat kök.
Jag blir helt förtvivlad och ringer till Nicke (precis som om han skulle kunna göra något från jobbet) och bara storbölar the ugly gry och bekänner för honom vad jag gjort och vilken jävla galning han lever ihop med.
När jag sansat mig lite och torkat tårarna dyker Emil och Gry upp och Emil frågar förvånat vaifrån den luckan kommit.....Ja de verkar ju lyckligt ovetande om vilken galning till mamma de har........
Fan det kommer att kosta många pengar det här, för skåpet är alldeles trasigt på insidan, Hulken släng dig i väggen.
Ja jag har ju alltid sagt att mitt temperament kommer att stå mig dyrt.....................
Kommentarer
Postat av: Katja
Ahh, jag hinner precis svara på förra inlägget så kommer det ett nytt. Tänk om jag var lika bra på att skriva regelbundet som du. Å andra sidan kan jag inte skriva när jag arg för det skulle bli alldeles för elakt tror jag. Undrar om jag är arg för ofta med tanke på att det ibland kan gå en vecka utan inlägg.....
MEN, lilla gumman. Det blir så ibland och jag som precis haft mens har huserat galning här hemma. Du är inte ensam. Det kallas att vara kvinna. Eller mamma. Eller galning...? Hmm, aja ja vete fan vad det kallas men normalt är det i alla fall.
Och du, det är fredag idag :-) Massa kramar till min egen lilla galna vän! Älskar dig. Puss
Trackback
