Kermit100

I morse när jag vaknade så var jag alldeles yr och vimmelkantig och stapplade mig vinglande upp och slog på tvn åt Emil. Trodde först att det berodde på att klockan bara var 06.00 och att jag sovit dåligt, och att det skulle ge med sig allt eftersom jag vaknade till. Men när jag stod i köket och gjorde kaffe blev jag alldeles kallsvettig och illamående och var tvungen att gå och lägga mig på soffan ett tag, och där blev jag liggande och kaffet var orört.
Jag låg kvar där på soffan när Gry kom upptassande och jag låg fortfarande kvar när Nicke kom upp. Nicke fixade i ordning frukost men jag bara kände att jag inte skulle kunna få ner en bit. Men tillslut tänkte jag att det kanske skulle bli bättre om jag åt lite och petade i mig en macka och lite kaffe. Efteråt var jag om möjligt ännumera yr och illamående och vinglade tillbaka till soffan. Nicke skulle ner till kiosken och handla lite snus, och eftersom det snöart hela natten så tog han med sig Emil också.
När de kom tillbaka och jag skulle gå upp och öppna dörren till dom var jag så yr att jag fick hålla mig i väggen när jag gick och jag trodde att det skulle landa en spya mitt på golvet. Men så fort jag la mig i gen så försvann yrseln och illamåendet.
Så Nicke tog barnen och gick ut och lämnade mig i fred så att jag fick sova lite, och ute var det ju massa snö så Emil tyckte i alla fall att det var jätte kul, Gry tycker att det är sådär.
Själv gick jag och la mig i sängen, Jag hörde när Nicke och barnen kom hem men jag orkade inte ens gå upp. De käkade lunch och sen gick de för att sova middag, och jag låg kvar i min säng. Och så länge jag låg ner så känndes allt ok, men så fort jag reste mig upp så bytte tak och golv plats.

Tanken var ju från början att vi skulle gått till Vallen och åkt lite skridskor idag, men det fick bli inställt. På eftermiddagen tog Nicke med sig Emil ut och åkte lite pukla, Gry fick stanna hemma och ta hand om sin mamma.
Lyckades hålla mig uppsätt så pass länge att jag kunde svänga ihop en soppa till min kära sambo och barn, men sen var jag tvungen att gå och lägga mig raklång medans den kokade klart, tur att det ska koka ganska länge.

Och nu har det blivit så pass bra att  jag i alla fall kan vara uppe och så länge jag inte gör några hastiga rörelser med huvudet eller tittar nedåt eller sneglar åt sidan så går det bra. Men så fort jag gör något av ovanstående så håller jag på att välta. Har haft såhär ett flertal gånger tidigare och jag minns när jag fick det första gången, då var Emil bara en liten bebis och jag var tvungen att ringa hem Nicke från jobbet för jag var rädd att jag skulle ramla med Emil i famnen. Minns hur jag stod där kallsvettig, yr och illamående och höll i mig i skötbordet när jag bytte blöja på honom. Och det brukar  hålla i sig ett dygn sen försvinner det. Och ja jag vet att jag borde söka hjälp och ta reda på vad det är. Men så länge det håller på så tar jag mig inte ens ner till vårdcentralen och när det väl är över så blir det inte av.
Nickes (och även Maarits) teori är att det är någon form av migrän, och så kan det nog mycket väl vara för att det kommer alltid när jag haft det jobbigt, stressigt eller när jag fått sova dåligt en längre period. Och det enda jag vill när det är som värst är att ligga ner i ett tyst och mörkt rum.

I morgon är det i alla fall en ny dag och då ska vi försöka ägna oss åt snön där ute och åka pulka.