Vägen tillbaka
När vi for uppåt så lämnade vi ett snöoväder bakom oss och i förmiddags när vi for så lämnade vi ett annat snöoväder kvar i Storskog, men där i mellan så har det varit sol, sol och mera sol. Visserligen har det varit väldigt kallt, vissa mornar kring -25 grader, men när solen fått skina en stund så har tamperaturen stigit och när man sen fram på dagen fått skotta ner sig i en lämplig snödriva så har temperaturen varit mycket behaglig. Så nu har man en klassisk fjällen solbränna där solbrillorna sitter kvar och halsen är vit, men framförallt näsa och kinder är bruna och har man dessutom varit utan mössa så är även pannan brun.
Ja veckan har varit långt över förväntan och härlig på många vis, var dag har vi varit ute antingen uppe på fjället eller ute på sjön. Och för Emil har varje dag varit ett äventyr utan dess like då släktingar av alla de slag har visat honom allt från scoteråkning till bobåkning till fiske än det ena till det andra. Och både Gry och Emil har gapat som fågelungar så fort renkött av något slag plockats fram, och fortsatt gapa så länge någon lagt något i deras munnar.
Ja jag får återkomma med fler detaljer och bilder när vi väl är hemma.
Och det som framförallt slår mig nu när vi är åter i civillisationen (hotellet i Umeå) är alla ljud, ljud jag inte reflekterade över för en vecka sedan. Bilar bullrar där nere på gatan, jag hör hissen ute i korridoren, hör hur någon duschar i ett angränsande rum, hör hur det pratas någonstans bakom någon vägg osv osv. I Storskog är tystnaden det enda man hör, bortsett från spraket ur brasan och en och annan uggla som hoar.
Ja veckan har varit bra och gått försvinnande fort, och nästa gång vi far upp så är det sommar och myggen som vi får boxas med, och då ska vi köra upp ett garage till våra scotrar och våran kälke, så nästa påsk då vi kommer behöver Nicke inte skotta fram dom ur snön.
Ja veckan har varit långt över förväntan och härlig på många vis, var dag har vi varit ute antingen uppe på fjället eller ute på sjön. Och för Emil har varje dag varit ett äventyr utan dess like då släktingar av alla de slag har visat honom allt från scoteråkning till bobåkning till fiske än det ena till det andra. Och både Gry och Emil har gapat som fågelungar så fort renkött av något slag plockats fram, och fortsatt gapa så länge någon lagt något i deras munnar.
Ja jag får återkomma med fler detaljer och bilder när vi väl är hemma.
Och det som framförallt slår mig nu när vi är åter i civillisationen (hotellet i Umeå) är alla ljud, ljud jag inte reflekterade över för en vecka sedan. Bilar bullrar där nere på gatan, jag hör hissen ute i korridoren, hör hur någon duschar i ett angränsande rum, hör hur det pratas någonstans bakom någon vägg osv osv. I Storskog är tystnaden det enda man hör, bortsett från spraket ur brasan och en och annan uggla som hoar.
Ja veckan har varit bra och gått försvinnande fort, och nästa gång vi far upp så är det sommar och myggen som vi får boxas med, och då ska vi köra upp ett garage till våra scotrar och våran kälke, så nästa påsk då vi kommer behöver Nicke inte skotta fram dom ur snön.
Kommentarer
Trackback
