Samtalet från dagis

I dag kom det, det första samtalet från dagis som man INTE vill ha. Tack och lov så var det Nicke som fick det, men snabbt ringde han upp mig och jag i min tur ringde upp dagis.
Jag får veta att Gry ramlat och slagit sig, och på andra änden hör jag hur hon börjar säga: och jag tror vi måste .......och jag hinner tänka att nu är de på väg i ambulans till akuten med henne.......gå ner på vårdcentralen med henne. Puh! Då kan det inte vara så illa i alla fall.
Tar mig i alla fall dit så fort jag kan och när jag kommer dit så sitter hon i godan ro och äter lunch men när hon ser mig kommer hon ihåg att hon slagit sig och börjar gråta och pekar på kinden....men fel kind. Så så värst ont kan hon inte haft.
Jag tar med mig henne till vårdcentralen så att de får titta på det för såret är faktiskt ganska djupt. Vi blir direkt in visade på akutrummet och en doktor kommer efter bara några minuter, hon konstaterar också att det är ganska djupt men tycker att det räcker att tejpa för ärret kommer att bli snyggare då, hade det varit någon annanstans på kroppen så hade de satt ett stygn men nu gällde det att tänka på framtiden och undvika fula ärr i ansiktet.
Och jag är alldeles förvånad över hur duktig hon var, hon la sig snällt på brittsen och ligger alldeles stilla och låter dom hålla på bäst de vill och ger inte ifrån sig ett pip varken när de tvättar eller tejpar. Mamma hjärtat växte sig riktigt stort av stolthet. Och Emil är precis likadan när han går till doktorn, sitter alldeles stilla och låter de göra vad de måste och sitter stilla trotts att det kanska gör lite ont. Mina barn är helt enastående, om jag får säga det själv =)

Sen var det bara att gå tillbaka till dagis och hämta Emil på taxen, Gry somnade i vagnen på vägen tillbaka så jag kunde i lugn och ro hämta Emil och stanna där och prata med personalen och Emils nya dagis kompisar. På måndag så ska jag stanna kvar där hela dagen så man lär känna både personalen och de nya barnen, många nya namn som ska in i min redan fulla skalle. Fast jag tror att jag har kläm på personalen nu i alla fall. Och de verkar vara jätte gulliga allihopa och Emil gillar dom skarpt.
När vi skulle gå så ville jag att Emil skulle kissa innan och jag bad honom visa mig vart de hade sina pottor. Han tittade konstigt på mig och sa:
-Mamma, här kissar vi faktiskt på toaletten.
Och så svingade han sig upp på en toastol och gjorde det han skulle.

När Gry vaknar så ska vi gå ner till affären och handla lite, sen är det bara att vänta på att Nicke ska komma hem. För så fort han kommer så sticker jag och Lenita på lite galej, det ser jag fram mot.

Kommentarer
Postat av: Katja

Men stackars liten! Ja, gud vad rädd man måste hinna bli under de få sekunderna som går innan man får veta. Fy, ser inte fram emot.

Ha det så kul idag gumman, och galeja lite åt mig med ;-)

2008-05-16 @ 22:55:23
URL: http://pucko73.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0