Semlan
Allt du inte visste att du ville veta om semlan:
Kommer från det latinska namnet för fint vetemjöl, simila (det finaste vetemjölet). Men semlan har fler namn: fastlagsbulle, fettisdagsbulle och hetvägg.
Så många äter vi:
Enligt Svenska Bageriförbundet sätter den genomsnittlige svensken i sig fyra-fem semlor per säsong. Varje semla innehåller cirka 500 kilokalorier. Grädde: 130 kcal, mandelmassa: 200 kcal, bulle: 160 kcal och florsocker: 8 kcal. En vuxen människas dagsbehov av energi ligger mellan 2 000 och 3 000 kcal beroende på hur mycket man rör sig.
Ursprung:
En typ existerade under romarriket. Romarna introducerade denna kulinariska uppfinning i Germanien, i tyska urkunder från medeltiden återfinns ordet semala. Den första semlan i norra Europa finns på en målning från 1250 i en dansk medeltidskyrka.
När semlan kom till Sverige:
I Gustav Vasas bibel från 1541 kan man läsa om tackoffer i form av ”bakade semlokakor blandade med olio”.
Semlan som statussymbol:
Detta utsökta bakverk var från början högreståndskultur och inget for vanligt folk. Det berodde bland annat på att fattigt folk inte hade råd med vitt vetemjöl.
Regionala skillnader:
På 1700-talet uppstod regionala skillnader i ätvanorna. I södra Sverige åts semlorna på fastlagsmåndagen (bullamåndag), medan de i övriga landet åts på fastlagstisdagen (fettisdagsbullar). Norrlänningar särskiljer sig genom att gärna äta semlan som efterrätt till bruna bönor och fläsk, medan man i övriga landet tar den till kaffet.
Utvecklingen:
Under namnet hetvägg, en försvenskning av tyskans heisse Wecken (varma kilar), introducerades bullarna med killiknande form, for att få bättre rum på botten av en kastrull, där de mandelfyllda bakverken före servering kokades i mjölk. Under 1800-talet började man äta dem utan föregående kokning, men med mjölk, socker och kanel. Det var först vid sekelskiftet som den moderna semlan med vispgrädde under locket lanserades av yrkesbagare och konditorer.
Det katolska ursprunget:
Semlan, eller fastlagsbullen, fortfarande det namn som används i södra Sverige, hör intimt ihop med den katolska fastan. Fastlagen föregick den 40 dagar långa fastan och bestod av fastlagssöndagen, bullamåndagen och fettisdagen. Man samlade på sig fett genom att käka semlor inför fasteperioden.
Semlor i litteraturen:
Den läspande, därav uttalet ”temlor”, mästerdetektiven Ture Sventon, åt massor av semlor i Åke Holmbergs ungdomsböcker och inköpen skedde alltid på Konditori Rosa: ”landets enda fackmässigt skötta konditori”, enligt mästerdetektiven.
Bagare i Alingsås bakade största semlan till Bullfesten den 13 februari 1996. Den var 113 cm i diameter och vägde ca 60 kg, med grädde och mandelmassa 134 kg. Denna jättelika semla finns upptagen i Guinness rekordbok.
Källa: Aftonbladet
Hur många semlor har du ätit idag?
