Kermit100

Av någon outgrundlig anledning så satt min kära son och lekte med lego samtidigt som han uträttade storverk på toaletten i morse. Rätt vad det är så hör jag ett förtvivlat vrål från toaletten och går givetvis dit för att se vad som står på. Där sitter han och gråter förtvivlat och säger att legobiten ramlat i toaletten. Och mycket riktigt så låg där en röd legobit och flöt med diverse annat toalett-innehåll. Och min första reaktion var förståss att så går det när man leker med lego på toa, att nu är det bara att vinka farväl till legobiten. Emil bryter ihop fullständigt när han inser att legobiten är på väg att försvinna och gråter stora krokodiltårar. Han blir så lessen och förtvivlad att mitt mamma-hjärta nästan brister. Och överväldigad av kärlek till min son så gör jag ju givetvis det enda rätta. Jag fiskar upp denna lilla legobit och tvättar den och badar den i sprit och allt blir ljust och vackert igen. Och jag kan återvända till min frukost som jag fullständigt tappat interesset för.